01. maj 2017 · Kommentarer inaktiverade för Det är vi som skapar gemenskapen · Categories: Gemenskap, Inkludering, Integration, Politik · Tags: , ,

För några år sedan stod jag här på första maj och talade om delaktighet. I år är temat gemenskap. Det finns många likheter mellan de två ordenSkillnaden ligger i att samhällsbygget kan skapa förutsättningar för delaktighet medan det är människorna som skapar gemenskap.  jag på senare tid arbetat som flyktingsamordnare tänker jag beskriva detta utifrån ett flyktingperspektiv.

Tänk att du och din familj tvingas lämna lägenheten eller huset ni bor iNi flyr från ert hem och lämnavägarna ni brukade gå på och alla platser som är sprängfulla av minnen från födelsedagskalas, utflykter och picknickar. 

Biblioteket, det där era barn älskade att leta efter nya äventyr i fantasins världhar bombatsNi flyr för era liv, och ser sånt som inga barn eller människor ska behöva se längs vägen. Ni flyr för att hitta trygghet. Ingen av er vet om ni någonsin kommer att kunna återvända till havet ni brukar bada i, bakgården ni brukade spela fotboll på eller till caféet ni brukade gå till när ni ville fira något speciellt.

Ändå fortsätter du säga till barnen att snart, snart blir det bra, ni kommer se resten av familjen, släkten, vännerna. Men innerst inne vet du inte. Ni har rycks upp med rötterna. Och den gemenskap ni har nu är med er egen familj resten kanske ni kan ha kontakt med via telefonen. Om inte annat är telefonen ett värdefullt och lättburet fotoalbum.

Det här är tyvärr alltför mångas verklighet idag. För tio år sedan räknade UNHCR ut att i genomsnitt sex människor tvingades lämna sina hem varje minut – idag är siffran 24! I relation till jordens drygt 7300 miljoner invånare betyder de här siffrorna att var 113:e person i världen nu är på flykt. Statistiskt skulle det innebära att stan 260 av dem var ålänningar.

Sedan 2015 har Åland tagit emot strax under 50 kvotflyktingar totalt från Syrien. Kvotflyktingar är alltså flyktingar som UNHCR utifrån FN:s flyktingkonvention bedömer har en välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse i sitt hemland, de får hjälp att komma till ett annat land, men får inte välja vilket.

Tänk att du och din familj efter år i flyktingläger får besked om att ni klassats som flyktingar och kommer få hjälp. En dag får ni information om vilket land ni ska till, era nya liv ska starta mer än 4000 kilometer hemifrån, i ett land som inte har samma språk och där till och med alfabetet är ett annatDu inser att du kommer bli analfabet.

Människor som kommit till Åland som kvotflyktingar får ett bra stöd för att bli delaktiga i det åländska samhället. Som kvotflykting får du någonstans att bo.En plats som förhoppningsvis skapar trygghet och kan bli ett hem med tiden. Efter diverse myndighetsbesök, registreringar och utredningar får barnen börja dagis och skolor och föräldrarna får lära sig svenska på Medis. 

Språket är en viktigt nyckel både för att känna delaktighet och för att bygga nätverk i ditt nya land – skapa gemenskap. Här bygger samhället möjligheter till delaktighet för våra nya ålänningar, en delaktighet som också kan skapa gemenskap eftersom den skapar människomöten.

Men idag får faktiskt inte alla samma förutsättningar.Det finns en kvinnofälla som behöver lyftas fram. Nyblivna mammor får inte samma möjlighet att studera svenska och får alltså inte samma förutsättningar att skapa kontakter och nätverk i sitt nya land. Kravet för att få gå på heltidsstudier i svenska via Medis är att du ska stå till arbetsmarknadens förfogande – något du inte anses göra om du är föräldraledig. Andra intensiva språkkurser erbjuds inte av samhället, inte för våra kvotflyktingar eller för andra inflyttade som behöver lära sig svenskaDet finns bara så kallade arbetskraftspolitiska intensivkurser i svenska. 

Det här är något som Åland behöver hitta en lösning på.

Ibland är Ålands litenhet en fördel och ibland en nackdel. Fördelen är att det går snabbt att mobilisera och skapa flexibla lösningar, nackdelen är att det p.g.a. sin litenhet finns begränsningar. Till exempel ordnas inte i nuläget nonstopkurser i svenska – det behövs kompetenta lärare, tillräckligt stort elevunderlag och som vanligt medel för att möjliggöra detta. Jag kan tillägga att det i Medis svenskkurs på heltid deltar även andra inflyttade som vill lära sig svenska. Ofta finns det köer och väntetider.

Som flyktingsamordnare har jag med glädje märkt att det finns en stor vilja att sträcka ut en hand. Hjälpa till med att donera möbler, kläder och lära känna familjerna som kommit hit. Många vill ta kontakt med de nyanlända familjerna men vet inte hur. Det fina är ändå att det bland dessa människor skapats en gemenskap bland personer som vill finnas där, vill ställa upp.

Som jag sa tidigare: det är inte samhället som skapar gemenskapen. Det såg vi till exempel vid terrordådet i Stockholm. Det väntade resultatet för gärningsmannen var troligen att skapa splittring, men istället skapades sorg och gemenskap. Folk tog kontakt med varandraöppnade upp sina hem för okända människor och såg till att de fick mat

Nej, det är inte samhället som i slutändan skapar gemenskap.

Det är du och jag. 

Det är vi som hälsar på varandra, det är vi som frågar hur någon mår. Det är vi som knackar på en dörr och hälsar välkommen. Det är vi som bjuder in, berättar om vårt samhälle och låter våra barn leka tillsammans. 

Det är så vi skapar gemenskap oavsett vilka människor vi talar med


1:a maj tal 2017

Helena Flöjt-Josefsson
29. mars 2017 · Kommentarer inaktiverade för Sockrad politik i Saltvik · Categories: Politik · Tags: , , , , , ,

Under 2016 kom en motion om sockerfria dagis till Saltviks kommun. Kommunen kartlade därför rutinerna och den generella inställningen till socker i sina dagis- och skolkök. Det visade sig att personalen arbetar mycket medvetet och aktivt för att undvika onödigt raffinerat socker. De tar ansvar för att fostra barnen till en hälsosam vardag. Sockerfria alternativ erbjuds de familjer som så önskar och generellt finns en stor lyhördhet över familjernas kostönskemål. Några vidare åtgärder ansågs inte motiverade.

Livsmedelverkets skrift ”Bra måltider i förskolan”

I motionen om att införa sockerfria dagis i Saltvik framgick inte vilket sorts socker som diskuterades – om det var raffinerat eller socker i största allmänhet (t.ex. fruktsocker). Att införa sockerfria dagis skulle således kunna nå snabba resultat. Utan närmare formulering skulle kommunens kök kunna sluta servera frukt och bär och byta ut produkter med raffinerat socker till ”sockerfria” alternativ – där andra sötningsmedel användes istället. Visst, snabbt resultat – och sockerfritt…

Men, vill föräldrar byta ut en kost som redan är utan onödigt tillsatt raffinerat socker till produkter som istället innehåller t.ex. aspartam, neotam eller sukralos? Jag tvivlar, men någon diskussion om sötningsmedel fanns inte i motionen. Bara begäran om sockerfria dagis.

Saltviks dagiskök följer en 48-sidig skrift framtagen av Livsmedelsverket 2016. Information om det framgick i beredningen inför fullmäktigemötet. Skriften ”Bra måltider i förskolan” finns tillgänglig på Livsmedelverkets hemsida, men det blev tydligt att de som skrivit motionen inte läst skriften. Istället valde de att lägga ett ”nytt förslag” under mötet, understödja det inom partiet och få till en omröstning. Efter röstetalen 12-2 valde de att lämna in en skriftlig reservation.

Både i det ”alternativa förslaget” och i reservationen förtydligar motionärerna att det är det onödiga sockret på dagis som de vill begränsa och t.ex. ersätta fruktyoghurt med naturell som istället skulle smaksättas med frukt eller bär. Fint. Bläddrar du i Livsmedelsverket skrift så ser du att motionärerna vill ”ändra till” det som Livsmedelverket redan föreskriver och alltså är det som kommunen redan arbetar efter.

Om socker skriver Livsmedelsverket bl.a. på sid 21 att ”Mellanmål och frukost bör inte inkludera söta och näringsfattiga livsmedel, som exempelvis sötad yoghurt, fruktkräm, nyponsoppa, saft, glass eller bakverk. De ger energi, men för mycket socker och för lite näring.” På sid 27: ”För att minska intaget av socker och mättat fett rekommenderas osötade och magra mejeriprodukter. Yoghurt och fil kan smaksättas med färska eller frysta frukter och bär istället.”

Det fanns alltså inte någon skillnad på de två alternativen som omröstningen i fullmäktige handlade om!

Det viktiga för barnen och föräldrarna i kommunen är hur det fungerar i praktiken. Ett otroligt arbete görs redan. Via Agenda 21 har kommunen ”Giftfria dagis” och vad gäller kosten följer man en professionell skrift där Livsmedelsverket bl.a. rekommenderar att undvika onödigt raffinerat socker och vill att ”råden ska användas i kommunerna och förskolorna som stöd i det viktiga folkhälsoarbetet att främja bra matvanor hos barnen i förskolan. Att ge barnen en grund för bra matvanor är en satsning för framtiden.”

Saltviks kommun har tidigare beslutat ta fram en gemensam kostpolicy, men redan idag skulle Livsmedelsverkets skrift kunna ses som Saltviks dagis kostpolicy. Skriften behandlar hälsosam kost, där bl.a. fullkorn, fetter, socker, salt, vitaminer, mineraler diskuteras. Här finns även råd om hållbarhet, miljö, närproducerat och ekologiskt. Den ger råd om hur matsvinn kan minskas och hur konceptet ”Från jord till bord” ska användas. Skriften tar upp hur kommunen ska göra vid olika dieter, allergier och medicinsk kost m.m.

Saltvik arbetar redan föredömligt och medvetet. Läs gärna skriften – och inspireras.

 

Helena Flöjt-Josefsson (S)