I fredagens Nya Åland kan vi i en artikel läsa hur Runar Karlsson vill stryka kravet på högskoleutbildning för kommundirektörens tjänst i Saltvik. Enligt nuvarande förvaltningsstadga i Saltvik behöver en kommundirektör, liksom i samtliga åländska kommuner, ha ”en för tjänsten lämplig högskoleexamen och förtrogenhet med kommunalförvaltningen”.
Enligt vad som framgår i artikeln saknar Laaksonen högskoleexamen och därför vill Runar Karlsson nu driva igenom en ändring i förvaltningsstadgan.
Vad är tanken med detta? Politiker ska i sina förtroendeuppdrag arbeta på lång sikt och tänka på den stora helheten. Hur kan en behörighetssänkning vara hållbar på lång sikt och vari finns helhetstänket?
Med Saltviks bästa för ögonen: Även om frågan i nuläget inte handlar om huruvida Saltvik skulle kunna drivas av en kansli-/byråsekreterare som i någon mindre åländsk kommun, utan handlar om att driva igenom en sänkning av utbildningskravet på tjänsten som kommundirektör. Vem är vinnaren med ett så kortsiktigt politiskt tänk? Jag menar att det varken är Laaksonen eller Saltvik.
Utbildningskrav till tjänster finns av en orsak. Men, om saltvikscentern seriöst menar att det inte krävs högskoleexamen för att driva kommunen, så är det dags för dem att presentera för kommuninvånarna och personalen vad tanken är på sikt. Är det faktiskt ett seriöst förslag att en kommun sänker sina krav för kompetensen hos kommundirektören ”för kommunens bästa”. Är de medvetna om att de i och med det lägre utbildningskravet också sänder ut signaler om att kommunen lika bra skulle kunna drivas av en kanslisekreterare?
I Saltviks kommuns kvalitetspolicy, i det personalpolitiska programmet, står ”Vi ska alltid jämföra oss med det bästa i vår omgivning och alltid sträva till att vara minst lika bra.” Ändå är saltvikscentern redo att sänka behörighetskravet på den högsta tjänstemannen inom kommunalförvaltningen och ha det lägsta utbildningskravet bland alla åländska kommuner. Är dessa tankesätt verkligen förenliga och varför skulle kvalitetspolicyn åsidosättas vid tillsättandet av en så viktig post inom kommunen som kommundirektören ändå är?
Om saltvikscentern är enig i frågan så kan de med sina 9 av 17 poster i fullmäktige driva igenom ett sänkt utbildningskrav på kommundirektören. Vad som sen händer med lönesättningen för en kvinnlig kommundirektör med samma ansvar, men lägre utbildningskrav, blir ett annat kapitel.
När fullmäktige ville lediganslå tjänsten som kommundirektör lär Karlsson, enligt artikeln, ha rutit till och hotat med att stolen som kommunstyrelseordförande skulle bli ledig. Men är det verkligen hot som ska ligga till grund för demokratiska beslut om hur ett samhälle ska drivas? Och är det faktiskt ”för kommunens bästa” på sikt som centern vill sänka behörighetskraven inom den kommunala förvaltningen eller är det något annat maktspel som ligger bakom?